Trögt svenskt genomförande av Bolognaprocessen

45 europeiska länder har hittills anslutit sig till Bolognaprocessen, vars övergripande mål är att främja europeiska studenters rörlighet och anställningsbarhet samt att göra Europa till en mer attraktiv utbildningskontinent. Några centrala delmål för att nå dit är att införa ett gemensamt poängsystem (European Credit Transfer System, ECTS), att dela in den högre utbildningen i tre cykler (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå) och att skapa ett system med tydliga och jämförbara examina över hela Europa.
- En spanjor ska kunna förstå vad en svensk utbildning innebär innehållsmässigt och omfångsmässigt, förklarar Kristina Edström, rektorsråd och ordförande i Bolognagruppen fas 2, som nyligen har lämnat sin slutrapport om hur Uppsala universitet bör agera i den fortsatta implementeringen av Bolognaprocessen. Rapporten är just nu ute på remiss.
De europeiska länderna har kommit olika långt i genomförandet av Bolognaprocessen, och Sverige är på efterkälken på flera områden, berättar Kristina Edström.
- Vi är sist i Skandinavien. Norge har till exempel redan infört den sjugradiga europeiska betygsskalan och två cykler i grundutbildningen.

Bakbundna lärosäten
Att Sverige har halkat efter beror delvis på att regeringen dröjt med att lägga fram sin högskoleproposition om Sveriges anpassning till Bologna, som kom först på försommaren. Innan riksdagen har antagit propositionen, vilket väntas ske senare i höst, är lärosätena bakbundna i många frågor, exempelvis i införandet av tvååriga mastersexamen, vilket Uppsala universitet vill satsa stort på i framtiden.
- När propositionen tas gäller det att snabbt som sjutton ta fram bra och profilerade mastersprogram, som vi kan locka studenter till Uppsala med. Vi har inte råd att tappa mark, målet är att en del program ska vara igång nästa höst och vi står redo att sätta igång, säger Kristina Edström.
När det gäller en annan central fråga, den om införandet av den europeiska sjugradiga betygsskalan (ECTS), ligger beslut och eventuellt genomförande troligen längre fram i tiden. Enligt regeringen ska det vara upp till varje lärosäte att besluta om man vill införa ECTS-betyg. Uppsala studentkår ställer sig skarpt kritisk till en sjugradig skala, som man bl a menar skulle medföra ökad stress och försämrad pedagogik.

Ambivalent
Kristina Edström själv är ambivalent i frågan. Hon anser att universitetet inte kan säga nej till ECTS-betyg utan en ordentlig analys, men betonar samtidigt att man verkligen bör ta sig den tid som behövs för att diskutera igenom saken på djupet.
- Och om man beslutar sig för en sjugradig skala måste betygen vara målrelaterade, inte relativa. Då är det oerhört viktigt med tydliga kriterier för varje betygssteg, vilket kommer att innebära ett väldigt merarbete för lärare och personal.
Överlag väntar mycket jobb för universitetet framöver. En bärande tanke i Bolognaprocessen är att kurser och utbildningar ska beskrivas i förväntade studieresultat - fokus flyttas från vad som lärs ut till vilka färdigheter och kunskaper en student ska ha erövrat efter en kurs eller utbildning. För maximal transparens och jämförbarhet - honnörsord inom det europeiska högskolesamarbetet - ska dessutom de förväntade studieresultaten för varje kurs och utbildning beskrivas noggrant i kursplanen.
Det här kommer att kräva att samtliga kurs- och utbildningsplaner och beskrivningar ses över och i många fall arbetas om, enligt Bolognagruppen. Ett digert arbete.
Men Kristina Edström menar att Bolognaprocessen är värd allt merarbete.
- Förändringar kan leda till nytänkande, om man utnyttjar tillfället och gör något bra av det. Arbetet med att formulera kursplaner och mål kan leda till att kvaliteten på utbildningen höjs.