Annons
Annons
Bild Eva Åkesson
"När jag har hämtat andan kommer jag att fundera på vad jag ska göra när jag blir stor." säger hon och skrattar. Ergo har träffat Eva Åkesson som efter nästan ett decennium på rektorsposten gör sig redo att kliva av.
Foto: Staffan Claesson

Studenternas rektor tackar för sig


Hon är den första externrekryterade och kvinnliga rektorn i Uppsala universitets historia. Nio år har gått och det är nu dags att passa vidare stafettpinnen. Ergo har pratat med avgående rektor Eva Åkesson om frånvarande nobelpristagare, att göra historia – och vilken roll en skräpplockare kan spela i det ceremoniella rektorsskiftet.

Universitetshusets röda tegelfasad hade omsorgsfullt målats på frigolitflottens sidor, redo för sin historiska jungfruresa. Vattnet i Fyrisån strömmade på som aldrig förr och folkfestens upprymda atmosfär dallrade i luften. Eva Åkesson skapade historia när hon gjorde det ingen rektor för Uppsala universitet tidigare gjort och susade nedför Islandsfallet under den traditionsenliga forsränningen den sista april 2013. Med på universitetsledningens farkost fanns också prorektor Anders Malmberg, universitetsdirektör Ann Fust och radioprofilen Ola Lustig – men det var nära att den framgångsrika kvartetten reducerades till en trio redan innan start.

‒ Man får ju låna våtdräkter, säkerheten är minutiös! Men den passade inte prorektor. Så då satt vi där – jag, prorektorn och universitetsdirektören – och undrade vad vi skulle göra. Så jag la ut ett ”HJÄLP” på sociala medier. Då var det en person från SLU som klockan sju på morgonen körde över till Anders Malmberg med en våtdräkt som han kunde ha så att han kunde åka. Jag kanske borde fråga honom om jag får berätta sådana här saker egentligen, säger Eva Åkesson med ett skratt.

" Jag tror egentligen att det är en större sak att komma utifrån än att vara kvinna."

I kontoret högst upp i Segerstedtshuset har en munter Eva Åkesson precis berättat om sitt absoluta favoritminne från tiden som rektor i Uppsala. De urplockade hyllorna bakom henne vittnar om att hennes nio år vid rodret både för forsränningsflottar och Uppsala universitet börjar gå mot sitt slut. Och det är inte bara på Fyrisåns vatten som Eva gjort historia. När hon tog sig an ämbetet 2011 var det som första kvinna på posten, något som också blev mycket uppmärksammat, men själv tror hon att andra faktorer har haft större betydelse.  

‒ Att vara den första kvinnan som kliver in – det blir en del frågor och uppmärksamhet kring det. Men jag tror egentligen att det är en större sak att komma utifrån än att vara kvinna – den första externrekryterade rektorn vid Uppsala universitet. Att komma utifrån är ju också att lära känna ett nytt universitet. Jag hade suttit i Lunds universitetsledning i nio år och det kan verka som att vissa saker är likadana, men det finns olika nyanser i detta. Det är lätt att överskatta den erfarenhet man har med sig när man kommer in i ett nytt sammanhang, berättar hon.


Foto: Staffan Claesson


Med jobbet som rektor för ett av Sveriges största lärosäten kommer även en hel del möten med spännande och namnkunniga personer. Världskända namn som Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN, uppmärksammas. Men hennes största ’starstruck moment’ blev inte av.

‒ Det som uteblev var ju Bob Dylan. Han har fortfarande inte besvarat inbjudan!

Musikern tilldelades Nobelpriset i litteratur 2016, och enligt traditionen bjuds samtliga nobelpristagare in till mottagning med Uppsala universitets rektor i samband med nobelfestligheterna i Stockholm. Men amerikanen dök alltså inte upp, eller ens avböjde inbjudan. Dylan-fanet Eva var besviken, men bestämde sig för att artisten nog skulle uppmärksammas vid mottagningen på ett eller annat sätt. Dagen till ära bar hon den tunga, gyllene rektorskedja som prytt universitetets olika överhuvuden sedan 1877 – och en svart Bob Dylan-t-shirt.

Ett uteblivet möte med Bob Dylan till trots har Eva hunnit med många andra möten med stora namn under sin tid som rektor. Men på listan över de personer Eva är mest stolt över att ha träffat är det varken diplomater eller världsartister som rankas högst. Den platsen reserveras för personer som inte är särskilt världskända – än.

‒ Jag kommer nog att sitta ganska belåtet på min ålders höst och säga, det där var faktiskt en som var i ledningsrådet som student, och den där träffade jag, och jag tänkte nog att den där kommer jag höra talas om. Jag förväntar mig att jag är mer starstruck efteråt. Att jag kommer att skryta med att jag faktiskt träffade många här vid Uppsala universitet som studentrepresentanter.


Foto: Staffan Claesson


"Jag ställde mig frågan varför jag över huvud taget sa ja till att komma till Uppsala universitet när jag inte var välkommen."


Annons

Annons

Hela rektorsperioden har däremot inte varit en dans på rosor. 2014 rapporterade media om den så kallade "ledningskrisen", en konflikt som resulterade i att tre vice-rektorer och elva dekaner krävde Evas avgång. Det har aldrig varit helt tydligt vad konflikten faktiskt handlade om, något hon menar gäller även för egen del. Hon berättar att den tumulta tiden var något av det tuffaste hon upplevt i sitt professionella liv.

‒ Jag övervägde många gånger att sluta. Jag kan väl också säga att jag ställde mig frågan varför jag över huvud taget sa ja till att komma till Uppsala universitet när jag inte var välkommen.

Idag tror och hoppas hon att alla inblandade lagt konflikten bakom sig. På frågan om den något oklara kritiken, som sägs bland annat ska ha rört hennes ledarskap, kan ha varit befogad vill hon inte lägga för mycket energi.
 
‒ Jag fick inte svar på vad kritiken bestod i. Det här är så länge sedan och jag tycker att vi blickar framåt. Men det var lärorikt på många sätt och vis, säger hon.

Under sin sista tid som rektor för Uppsala universitet möttes Eva av en helt annan slags kris. Coronapandemin har präglat hela 2020 och speciellt i mars, innan några nationella beslut om högre utbildning hade fattats, var det tufft för universitetsledningen. I det stora hela tycker Eva att alla parter hanterat situationen efter bästa förmåga, och särskilt tacksam är hon för den täta dialogen med bland annat region, smittskydd och landshövding. Men hon är inte helt nöjd med alla regeringens drag. Under hösten blev universitetet instruerade att anordna Högskoleprovet – trots protester från bland andra rektor själv. Utbildningssatsningarna, som lett till att man bland annat kunnat anta ett högre antal studenter, som initierats under pandemin är hon överlag positiv till, men skulle gärna se att de inte var så kortsiktiga.

‒ Jag hade hellre sett att man lagt dem tills vidare eftersom utbildningsbehovet kommer att finnas kvar även efter corona. Kanske ännu mer. Vi har kapacitet och möjlighet att utbilda fler studenter ifall vi ges uppdraget. Nu har vi fått det, men vi vill gärna behålla det.


Foto: Staffan Claesson


År 2020 är snart till ända, och därmed också Evas nio år långa period som rektor för Uppsala universitet. Från och med januari 2021 är det alltså dags att anta nya utmaningar. Eller nygamla. Hon verkar inte helt ha bestämt sig för vad som händer härnäst.

‒ Nu när jag kliver av kommer jag att gå tillbaka – jag har ju varit tjänstledig vid Lunds universitet. När jag har hämtat andan kommer jag att fundera på vad jag ska göra när jag blir stor, säger hon och skrattar.

Något erbjudande om att stanna vid Uppsala universitet har inte dykt upp, trots nio år i trogen tjänst.

‒ Om vi säger såhär, jag tycker att det är trevligt att återvända till Lunds universitet. Hade jag fått frågan hade jag tagit ställning till det, men nu har jag inte fått frågan så då finns det ingenting att ta ställning till, fastslår Eva.

"Det är inte så farligt som det låter! Det är såhär vi jobbar."


Men ingen kan lämna Uppsala utan att känna en viss saknad efter det man lämnat bakom sig i staden och den avgående rektorn är inget undantag. Hon nöjer sig däremot inte med att sakna någon enstaka plats eller person – hon menar att hon kommer att sakna i princip allt. Den andra halvan av rektorsduon – prorektor Anders Malmberg – högst inkluderad, även om de tyckt olika om det mesta under de nio år de arbetat tillsammans.

‒ Många gånger får vi be om ursäkt till folk som inte känner oss och inte har jobbat med oss tidigare och säga att, "det är inte så farligt som det låter! Det är såhär vi jobbar."

Mitt i berättandet om Anders Malmbergs och hennes diskussionstäta men välfungerande samarbete öppnas plötsligt dörren till hörnkontoret med utsikt över Botaniska trädgården. In träder prorektorn själv med ett morskt "tjena!"

‒ Vi pratar precis om dig! utbrister Eva.  

Även prorektorn får frågan om han kommer att sakna andra halvan av deras rektorsduo, efter att Eva skämtsamt erbjudit sig att lämna rummet medan han svarar.

‒ Om vi säger såhär: jo, det kommer jag att göra. Vi har jobbat väldigt tätt ihop och haft ett mycket spännande samarbete. Jag vet inte om du sa det, men vi brukar skoja och säga att vi är oense om nästan allt, säger Anders.

Duon är rörande överens om hur sällan de är överens om någonting, med andra ord.

‒ Du får hitta andra att vara oense med, lägger Eva till.


Inte direkt någon oenighet mellan prorektor Anders Malmberg och rektor Eva Åkesson denna dag. Foto: Staffan Claesson.

Men snart är det alltså dags för dem att ge plats åt ett nytt radarpar: Anders Hagfeldt och Coco Norén. Eva passar på att observera att hon är omringad av Anders. Föregående rektor var en Anders (Hallberg), prorektor är en Anders (Malmberg), och blivande rektor är alltså också en Anders (Hagfeldt). Överlämnandet till den tredje Anders har pågått i form av samtal och diskussioner ända sedan han blev klar som konsistoriets förslag till rektorsposten i juni. Överlämningsprocessen prorektorer emellan ser ungefär likadan ut, om än något mer komprimerad då Coco Norén inte blev färdig som blivande prorektor förrän i november. Prorektor har i alla fall en tydlig bild av hur den optimala rektorsöverlämningen ser ut.

" Det är väldigt symbolladdat, nästan ödesmättat, skulle jag vilja säga."

‒ Vi använder ofta den perfekta stafettväxlingen som en metafor. Man springer i full fart ända in i mål och lägger stadigt över pinnen i handen på nästa löpare, men när efterträdare greppat pinnen och sticker iväg gäller det att släppa taget och stanna, förklarar Anders.

Men något faktiskt stafettlopp blir det inte under den högtidliga ceremoni som formellt markerar rektorsskiftet den 18 december. Precis som med allt annat det här året blir även den tillställningen coronaanpassad. Ett minimalt antal personer kommer att vara närvarande vid själva tillställningen i Universitetshuset och resten bjuds in via videolänk för att bevittna den lite speciella ceremonin.

‒ Det är väldigt symbolladdat, nästan ödesmättat, skulle jag vilja säga. Det är insignier som ska lämnas över. Avgående rektor står där med sina ”rektorsprylar”, som en efter en lämnas över till efterträdaren. Till slut står den gamla rektorn där avskalad och den nye är fullt påhängd. Det är som ett tronskifte! säger Anders.

Eva menar att en digital ceremoni gör den mer tillgänglig – då kan släkt, vänner och intresserade runt om i världen också vara med. En till viss del moderniserad rit, med andra ord. Ett av de föremål som flyttas från den avgående till den nya rektorns axlar är rektorskedjan. Mån om att göra tillställningen så coronasäker som möjligt har Eva en idé för hur överlämningen kan ske med bibehållen social distansering.

‒ Man tar en sån där man plockar skräp med! föreslår hon skämtsamt och visar i luften hur en metallarm med gripklo skulle greppa det hundraåriga smycket.


Foto: Staffan Claesson


När "rektorsprylarna" är överlämnade och klockan slagit midnatt på nyårsafton kommer Eva inte längre att stå vid rodret för Uppsala universitet. Trots att det stormat ibland är hon nöjd med sin tid vid Sveriges äldsta lärosäte, och framförallt tacksam för alla de människor som hon träffat under årens gång. Inte minst studenterna.

‒ Jag vill tacka dem av hela mitt hjärta. Ibland har jag benämnts som "studenternas rektor" och i något sammanhang har det kanske inte sagts som något smickrande, men något finare kan man inte säga till en rektor. Jag hoppas verkligen att jag har varit det till viss del, avslutar Eva.

Eva Åkesson


Gör: Avgående rektor för Uppsala universitet.
Ålder: 58 år, fyller 59 den 30 december.
Familj: Två barn; den ena är student vid UU, den andra är fiskal i Umeå.
Bor: Precis vid Ekonomikumparken (och var mycket imponerad av hur väl studenterna hanterade sista april i år).
‒ Det behövdes inte ens hönsgödsel!
Lyssnar på: Musikalisk allätare (men Bob Dylan står högt i kurs).
Läser just nu: En hög olika böcker, ofta flera parallellt.
‒ Jag tycker om att läsa! Det finns böcker både i handväskan och på nattduksbordet.

Foto: Staffan Claesson

 

Läs mer

2021-06-23 14:21
Vid månadsskiftet juni/juli kliver Klara van Blaricum av sin post som en av kårens två vice ordförande. S-studenten ser…
2021-06-22 14:35
I slutet av april gick Uppsala studentkårs kanslichef Casper Wahlund bort vid en ålder av 62 år. Nuvarande och tidigare…
2021-05-19 15:45
På den första, riktiga sommardagen i maj träffar Ergo illustratören och serietecknaren Kalle Landegren. I fem års tid…