Annons
Annons
Katrine Riklund
Katrine Riklund är prorektor vid Umeå universitet och sitter själv i sitt lärosätes disciplinnämnd. Hon tror inte att det är önskvärt att disciplinärendehantering detaljstyrs från högre ort, men att det eventuellt kan vara bra att ta fram tydligare riktlinjer att förhålla sig till där man märker att bedömningarna skiljer sig för mycket åt mellan lärosäten.
Foto: Umeå universitet

Vill att fuskärenden behandlas lika


Hur lång en eventuell avstängning blir när du fälls för fusk kan variera beroende på vid vilket lärosäte du studerar. Så här ska det inte vara, menar Katrine Riklund som är ordförande i en arbetsgrupp hos SUHF som påbörjat arbetet med att se över om det finns behov av tydligare gemensamma riktlinjer i frågan.
– Påföljderna för fusk ska inte skilja sig åt beroende på om du studerar i Lund eller vid Luleå tekniska.

Idag finns ingen nationell tillsynsinstans för disciplinärenden. Ansvaret för att utreda misstänkt fusk och utdela disciplinära åtgärder ligger på de enskilda lärosätena och deras respektive disciplinnämnder. Det finns i grunden en lag att förhålla sig till, högskoleförordningen (se faktaruta), men den är relativt knapphändig när det kommer till den exakta utformningen av hur fusk ska bedömas. Målet är förstås att bedömningarna av fusk ska vara likvärdiga oavsett vilket universitet eller högskola man studerar vid, men Ergos och Studietids kartläggningar av de senaste årens disciplinärenden vid Uppsala och Stockholms universitet visar att så inte nödvändigtvis är fallet, ett faktum som uppmärksammats även av SUHF – Sveriges universitets- och högskoleförbund.

"Bedömningarna av disciplinfrågor ska inte vara olika beroende på vid vilket lärosäte, vilken fakultet eller vilken kurs eller utbildning man läser."

Katrine Riklund är prorektor vid Umeå universitet och delar ansvar för ordförandeskapet i lärosätets disciplinnämnd tillsammans med rektor Hans Adolfsson. Hon är också ordförande i SUHFs arbetsgrupp för disciplinärenden som i slutet av 2019 påbörjade arbetet med att se över processen för disciplinärenden vid landets lärosäten.

– Jag sitter i SUHFs expertgrupp för etikfrågor som arbetar med att stärka och stödja sektorns arbete med att hantera forskningsetiska frågor, hantering och konsekvenser av oredlighet, att främja god forskningssed och underlätta ett rättssäkert arbete med disciplinärenden. I vissa frågor ger vi underlag för att sektorn, genom SUHF, ska kunna agera gemensamt inom området. Det var under diskussioner i den här gruppen som vi kom fram till att det finns ett behov av att inventera hanteringen av disciplinfrågor och skapade en arbetsgrupp för det, berättar Katrine Riklund när vi träffas över Zoom.

Hon menar att medan många delar av bedömningarna i disciplinnämnderna förvisso är lika så finns det en del olikheter och att det ur ett studenträttsligt perspektiv därför är viktigt att arbeta med frågan. Arbetsgruppen för disciplinfrågor består av personer från olika lärosäten, med olika kompetenser och studeranderepresentanter.

– Bedömningarna av disciplinfrågor ska inte vara olika beroende på vid vilket lärosäte, vilken fakultet eller vilken kurs eller utbildning man läser. Det var därför vi inrättade gruppen, för att gemensamt diskutera de här frågorna, upptäcka var vi skiljer oss åt och se hur vi kan lära av varandra för att göra bedömningarna mer homogena över landet, säger Katrine Riklund.


Annons

Annons

Gruppens arbete är än så länge i mångt och mycket i sin linda, men de har börjat samla in handläggningsordningen för disciplinärenden från alla lärosäten för att få en uppfattning om hur de skiljer sig åt.

– Utifrån den här sammanställningen kommer vi att ta avstamp för det fortsatta arbetet och se var det är viktigt att ta frågan ett steg till.

Men redan nu har de, liksom Ergo och Studietid, kunnat konstatera att vissa lärosäten skiljer sig åt i hur långa avstängningar de utdelar i genomsnitt. Vanligast, menar Katrine Riklund, är att avstängningarna ligger på mellan två till sex veckor. Men variationer förekommer. Vid UU var den genomsnittliga längden på avstängningarna som utdelades 2020 3,8 veckor och vid Stockholms universitet var snittet samma år 7,4 veckor; Vid Örebros universitet har ett fåtal studenter i år tilldelats maxstraffet på sex månaders avstängning – ett straff som aldrig, åtminstone inte på den här sidan millennieskiftet, utdelats vid Uppsala universitet – medan andra lärosäten i regel inte justerar avstängningslängden beroende på fuskets art.

– Väldigt många lärosäten förefaller ha en fix avstängningsperiod. Vid till exempel Umeå universitet har vi en standardavstängning på sex veckor, säger Katrine Riklund.

Vid Uppsala universitet är det inte ovanligt att studenter som bedöms ha gjort sig skyldiga till fusk bara blir avstängda i två veckor, vid andra lärosäten tycks så korta avstängningar nästan aldrig förekomma – hur kan det skilja sig så mycket åt? Finns det inga riktlinjer avseende avstängningslängd att förhålla sig till?

– Disciplinnämnderna har arbetat med de här frågorna i många år, så de olika lärosätena har en praxis man kommit fram till och landat i. Variation i tid för avstängning är en sak som vi sett att det finns skillnader över landet. Det är inte bra att det finns variation över landet – påföljderna för fusk ska inte skilja sig åt beroende på om du studerar i Lund eller vid Luleå tekniska, säger Katrine Riklund.

"Har du haft uppsåt att vilseleda vid examination så ska det få en disciplinär påföljd oavsett utbildning."

Att det finns en likartad bedömning vid landets disciplinnämnder menar hon är viktigt trots att lärosätena har ett stort självbestämmande och även om utbildningarna som erbjuds vid respektive universitet och högskola skiljer sig åt.

– Disciplinfrågan handlar ju inte om hur bred, hög eller spetsig en utbildning är, utan det handlar om uppförandet. Det här är lagstyrt. Har du haft uppsåt att vilseleda vid examination så ska det få en disciplinär påföljd oavsett utbildning.

Samtidigt tror hon inte att för mycket styrning av disciplinnämndernas arbete ovanifrån skulle vara lämpligt heller.

– Nu har vi pratat om skillnaderna i utfall i disciplinåtgärder, men när vi fört diskussioner mellan lärosätena så är det väldigt mycket som är likt i bedömningarna också. Styrning kan förstås ske på olika sätt. Om det rör sig om en rekommendation angående utfallet av avstängningsveckor i relation till olika parametrar – vad man har tillgång till under avstängningen, när avstängningen ska träda i kraft – skulle det säkert kunna fungera. Men att gå in och detaljstyra disciplinnämndernas arbete tror jag inte på.

Grundbulten i bedömningarna, poängterar Katrine Riklund, är dock uppsåtsfrågan. Faktorerna är många och hon säger att hon inte under sina år i disciplinnämnden stött på två fall som är identiska.

– Bedömning av uppsåt diskuteras ingående i varje ärende, det kan vara en väldigt svår fråga och det är viktigt att man har en bra sammansatt nämnd med olika perspektiv från studenter, lärare, lagfarna ledamöter och handläggare med juridisk kompetens. Man gör en sammantagen bedömning utifrån den anmälan man fått in, samtalen man haft med studenten, diskussioner man haft under disciplinnämndsmöten och därefter en diskussion i nämnden innan beslut. I vissa fall kan det förstås vara en lätt sak att bedöma – en student kan till exempel ha fått hämta ut en rättad salstenta, suddar ut sina svar och korrigerar och hävdar att svaret har bedömts felaktigt, omedveten om att examinatorn har en kopia av de ursprungliga svaren – men många fall är betydligt mer delikata. Det är en jättesvår fråga – skulle ni kunna ge en checklista på vad som ska uppfyllas för att man ska bedömas ha haft uppsåt?

SUHF-gruppen planerar att hålla lärande seminarier online för erfarenhetsutbyten och information, men om SUHF-gruppen efter inventering av disciplinprocessen upptäcker att lärosätena skiljer sig för mycket mellan varandra kommer de att arbeta vidare med gemensamma deklarationer och riktlinjer som disciplinnämnderna får att förhåll sig till.

– Eventuell vägledning som kommer från arbetsgruppen tas upp i SUHFs fullmäktige där i princip alla lärosäten finns representerade, så handlingarna kommer att vara väl förankrade i högskolesverige innan man släpper ut något som rekommendation eller vägledning, säger Katrine Riklund.

Fotnot: Den här intervjun genomfördes tillsammans med Hedvig Nittve på Studieid.

Vad säger egentligen högskoleförordningen om fusk?

 

Högskoleförordningen (kap. 10) reglerar hanteringen av disciplinära åtgärder vid Sveriges högskolor och universitet. Där framgår när disciplinära åtgärder får vidtas (vid vilseledande/fusk på prov och andra studieprestationer; om man stör eller hindrar undervisning, prov, eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen; om man stör annan verksamhet, såsom bibliotek, vid lärosätet; eller om man utsätter studenter eller arbetstagare vid lärosätet för trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i diskrimineringslagen), vilka åtgärder som får vidtas (varning eller avstängning), att en disciplinnämnd måste finnas och hur den ska vara utformad, samt en övergripande beskrivning av hur disciplinärendena ska handläggas och utredas.

Det som dock lämnar utrymme för tolkning av respektive lärosätes disciplinnämnd är hur långa avstängningarna som utdelas ska vara. Det framgår att en avstängning får omfatta högst sex månader, men utöver det finns inga riktlinjer för avstängningsperiodernas längd.

Huruvida nämnden bör ta höjd för hur en disciplinär åtgärd påverkar studenten innan beslut om åtgärd fattas framgår inte, varför det här skiljer sig åt mellan vissa lärosäten.

Ytterligare utrymme för tolkning lämnas när det kommer till hur lång tid det bör gå mellan att förseelsen har begåtts och att den disciplinära åtgärden vidtas. Det framgår att det inte får dröja mer än två år, men i övrigt lämnas inga riktlinjer.

Pandemifusket under lupp


Här kan du läsa fler artiklar i Ergos fuskgranskning:

Pandemifusket under lupp – statistik över fuskandet 2019, 2020 och vt 2021.

"Vissa testar och ser vad som händer" – intervju med studierektorerna som anmält många studenter

Ergo frågar: varför fuskar studenterna? – enkät med studenter på BMC

Vissa är övertygade om att livet är förstört – intervju med student- och doktorandombudet som träffat många av de fuskanklagade studenterna

"Jag visste inte att det skulle bli så illa" – intervju med student som blivit avstängd till följd av fusk

Så har UU hanterat pandemifusket – intervju med ordförande i disciplinnämnden, Coco Norén, och universitetsjurist Mattias Wande

 

Den här reportageserien har gjorts i samarbete med studenttidningen #studietid i Stockholm.


Här kan du läsa första delen i #studietids granskning: "Det känns väl inte särskilt rättvist?"

Här kan du läsa andra delen i #studietids granskning: "Det är inte rättssäkert någonstans"

Läs mer

2024-05-24 09:45
I onsdags sprangs det årliga studentloppet som anordnas av Studentidrott Campus 1477. Upp mot 200 glada löpare deltog i…
2024-05-21 10:13
Framtagandet av beslutsunderlag för en eventuell omlokalisering av Gamla torget har dragit ut på tiden och inget besked…
2024-05-16 08:34
Under tisdagen har studenter slagit läger utanför flera svenska och europeiska universitet med anledning av Israel…