Pandemifusket under lupp
Översikt
Det var förstås ingen tillfällighet att Uppsala universitet nyligen tog fram en informationsfilm för att informera studenter om vad fusk innebär. Inte heller att de i oktober anordnade ett symposium på tema fusk. Statistiken över de fuskärenden som hanterats av universitetet under pandemin talar sitt tydliga språk: kurvan har pekat spikrakt uppåt och inte på ett bra sätt.
Fuskärenden vid UU 2019-2020:
*I statistiken vi har tagit del av har anmälningarna protokollförts när ärendet är avgjort, därför släpar några ärenden från föregående år i respektive års data. Det vill säga, någon kan har fuskat på en tenta höstterminen 2018, men det finns med i statistiken för 2019 då ärendet avgjordes.
Men vad är det vi tittar på här egentligen?
Lite kort sammanfattat går ärendehanteringen vid misstanke om fusk till så att om en tentavakt eller examinator misstänker att en student har fuskat – till exempel kan studenten ha blivit påkommen mitt i akten med en fusklapp under en salstenta, eller ha skrivit en uppsats som fastnat i urkund/ouriginal för att den har för många likheter med en annan text – så måste de anmäla detta till den berörda institutionen där det vanligtvis hanteras av prefekten.
Anser prefekten inte att misstankarna kan avskrivas efter överväganden och samtal med studenten så gör denne en formell anmälan till rektor (“Utfall av ärenden hanterade av rektor” i tabellen ovan). När ärendet hamnat hos rektor får studenten möjlighet att yttra sig över anmälan. Rektor kan i det här skedet välja att avskriva ärendet eller själv tilldela studenten en varning.
Det är dock snarare ett undantag än regel att rektor själv fattar ett beslut, allra vanligast är att rektor lämnar över ärendet till universitetets så kallade disciplinnämnd (“Utfall av ärenden i disciplinnämnden” i tabellen ovan). I disciplinnämnden fattas beslut om ärendet ska avskrivas eller om studenten ska straffas genom en varning eller genom avstängning och hur länge en eventuell avstängning ska gälla.
Vill du lära dig mer i detalj om hur hanteringen av ett fuskärende går till kan du göra det i vår guide “Fusk” från 2019.
Ökningen sett till hur många anmälningar om misstänkt fusk som kom in under 2020 jämfört med 2019 är markant. Dock ledde många anmälningar inte till någon disciplinär åtgärd, men även om man plockar bort de ärendena som inte fick någon disciplinär påföljd så ligger UUs ökning långt över hur det såg ut i riket i stort.
Antalet fuskärenden har ökat stadigt under de senaste åren, men med pandemin kom en nästan explosionsartad ökning. Från 2019 till 2020 ökade antalet fuskanmälningar vid Uppsala universitet med 216 procent – 2019 inkom 91 anmälningar om fusk och 2020 inkom 288.
Det ska dock noteras att det procentuellt var färre som faktiskt fälldes för fusk 2020 än 2019 av de som misstänktes. Förra året lämnades 95 av de 288 anmälningar om misstänkt fusk som inkommit utan åtgärd, det vill säga 33 procent. 2019 lämnades 18 av de 91 anmälningar om misstänkt fusk som inkommit utan åtgärd, 20 procent. Ökningen från 2019 till 2020 sett till hur många som faktiskt dömdes för fusk är alltså 164 procent.
Under 2021 har antalet anmälningar om misstänkt fusk och antalet studenter fällda för fusk ytterligare ökat under bara årets första åtta månader, till 297 anmälningar och 229 fällda (procentuellt har vi dock inte jämfört ökningen då den siffran blir missvisande i och med att det inte finns data för hela året än).
Uppsala universitets ökning av antalet disciplinärenden från 2019 till 2020 är ganska anmärkningsvärd om man ser till landet i stort. Universitetskanslersämbetet gav tidigare i år ut en rapport där de sammanställt hur ökningen av antalet fuskdömda studenter sedan pandemins intåg sett ut i vid landets samtliga lärosäten. År 2020 blev 2 466 studenter vid Sveriges universitet och högskolor föremål för en disciplinär åtgärd. Det är en ökning med ungefär 61 procent från 2019, när antalet var 1 528.
Att UUs ökning procentuellt är så pass mycket större än i riket i stort behöver dock inte bero på att Uppsalas studenter blivit mer fuskbenägna än vid andra lärosäten, utan snarare att UU under 2019 låg ganska långt under medel för hur stor andel av studenterna som fuskade i landet i stort och att de nu börjat komma ikapp. 2019 fälldes 0,52 procent av Sveriges alla studenter för fusk och 2020 ökade siffran till 0,79 procent. Vid UU fälldes 2019 0,29 procent av studenterna och 2020 fälldes 0,71 procent.
Lärosätena i Sverige med högst andel fuskande studenter 2020:
Andel och antal avstängningar och varningar per lärosäte 2020. Andelen är beräknad på antalet helårsstudenter 2020. (Siffror hämtade från UKÄs rapport ”Disciplinärenden 2019 och 2020 vid universitet och högskolor”)
I fusktoppen i stort hittar vi dock Mälardalens högskola under både 2019 och 2020, då 1,55 respektive 2,41 procent av lärosätets studenter fuskade. 2020 trumfades de förvisso av Handelshögskolan i Stockholm där 2,87 procent av studenterna fuskade, men eftersom Handelshögskolan är så pass liten, med endast 1 710 registrerade helårsstudenter 2020, ska den siffran tolkas med försiktighet.
I andra änden av listan hittar vi primärt de konstnärliga högskolorna – Konstfack, Kungliga konsthögskolan och Stockholms konstnärliga högskola hade noll avstängningar och varningar till följd av fusk 2020.
Avstängningar
En av två disciplinära åtgärder kan drabba den student som bedöms ha gjort sig skyldig till fusk: varning eller avstängning. Att en student endast får en varning när den bedömt ha gjort sig skyldig till fusk är förhållandevis ovanligt (se första tabellen), avstängningar är betydligt vanligare. Drygt 90 procent av de studenter vid UU som under de första åtta månaderna av 2021 blivit föremål för en disciplinär åtgärd fick en avstängning. Den längsta avstängningen som får utdelas är sex månader, men vid UU utdelas i regel betydligt kortare straff.
Avstängningar vid UU 2019-2021:
Kvinnor/män
Könsfördelningen hos studentpopulationen i stort har legat stadigt på 60 procent kvinnor, 40 procent män de senaste åren, men i fuskstatistiken, åtminstone före pandemin, såg fördelningen annorlunda ut.
Anmälningar om misstänkt fusk uppdelat på kön:
Den totala fördelningen mellan manliga och kvinnliga studenter vid UU har de senaste åren legat ganska stadigt på cirka 60% kvinnor/40% män. Statistiken är baserad på juridiskt kön.
Under 2019 var männen överrepresenterade i fuskstatistiken sett till fördelningen i stort – 49 procent av de inkomna anmälningarna om misstanke om fusk rörde manliga studenter och fördelningen var i stort densamma sett till hur många som fick en disciplinär påföljd (51 procent av dessa var män). I Sverige i stort såg fördelningen ungefär likadan ut enligt UKÄs rapport – 49 procent av de som blev föremål för en disciplinär åtgärd vid landets lärosäten 2019 var män, medan de i stort utgjorde 40 procent av studentpopulationen.
Med pandemins intåg avviker dock Uppsala universitet från den nationella kurvan sett till könsfördelning i fuskstatistiken; i landet i stort låg de fuskdömda männen kvar på ungefär samma procentsats – 48 procent, medan de vid UU sjunkit till 43 procent. Trenden har fortsatt och under 2021 (januari-augusti) var fördelningen bland fuskanmälningarna vid UU 36 procent män och 64 procent kvinnor – av de dömda var 35 procent män och 65 procent kvinnor.
Könsfördelningen bland de fuskande studenterna vid UU har alltså under pandemin blivit mer jämn sett till fördelningen hos studentpopulationen i stort. Straffbenägenheten är också i stort sett jämn, det vill säga ingen av könen är överrepresenterade i hur benägna universitetet är att fria eller fälla, inte heller finns någon nämnvärd skillnad i vilken typ av straff de får (avstängning eller varning).
Den mest betydande skillnaden, sett till kön, som vi kunde hitta var i typen av förseelse. Under 2019 fanns inga större skillnader i vilken typ av fusk männen och kvinnorna gjorde sig skyldiga till, men under pandemin har kvinnor blivit överrepresenterade inom kategorin “plagiat”. Av de 82 personer som gjorde sig skyldiga till plagiat under 2020 vad 58 kvinnor, det vill säga 70 procent. 2021 blev skillnaden än tydligare – av de 121 studenter som dömdes för plagiat var 93 kvinnor, alltså 77 procent.
Vilken typ av fusk?
Under 2019 var plagiat den solklart vanligaste anledningen till att studenter vid Uppsala universitet blev föremål för disciplinära åtgärder. 74 fall om misstänkt plagiering anmäldes det året och 60 fall ledde till varning eller avstängning, att jämföra med den näst vanligaste förseelsen det året, otillåtna hjälpmedel, där endast åtta fall ledde till en disciplinär åtgärd.
Antal studenter dömda för fusk inom respektive fuskkategori:
Fetad siffra = antalet dömda studenter, siffra i parentes = antalet anmälda studenter. Mellanskillnaden utgörs alltså av de anmälningar som inte ledde till någon disciplinär åtgärd.
Plagiat var fortsatt vanligt förekommande när universitetet övergick till distansundervisning 2020, då antalet fall som ledde till varning eller avstängning seglade upp till 82. Men än vanligare blev förseelsen “otillåtet samarbete” där 96 anmälningar ledde till disciplinära åtgärder. Värt att nämna är att betydligt många fler anmälningar om misstänkt otillåtet samarbete inkom, hela 176 stycken, men 80 av dessa avskrevs av antingen rektor eller disciplinnämnd.
2021 (januari-augusti) gick plagiat återigen upp som den vanligaste förseelsen, med 121 fall som ledde till disciplinära åtgärder, även om otillåtet samarbete också dröjde sig kvar med 78 fällningar. Även “otillåtna hjälpmedel” har blivit allt vanligare förekommande, med 30 fall som lett till varning eller avstängning.
Vilka fuskar mest?
Kollar man på vilka institutioner det fuskas vid kan det vid en första anblick se ut som att företagsekonomiska, informationsteknologiska och farmaceutisk biovetenskap har de mest fuskbenägna studenterna. Sett till antal dömda fuskärenden ligger de nämligen etta 2019 (12 fall med disciplinära påföljder vid företagsekonomen), 2020 (28 fall med disciplinära påföljder vid informationsteknologiska) respektive 2021 (42 fall med disciplinära påföljder vid farmaceutisk biovetenskap). Men slår man ut antalet fuskare på antalet registreringar, alltså hur många studenter som är inskrivna vid respektive institution, så blir fusktoppen en annan:
Tabellen visar institutionerna där det fuskats mest sett till institutionens storlek (antalet fuskare är delat på antalet registreringar per termin). I tabellen redovisas de som dömts för fusk, det vill säga varnats eller stängts av, i disciplinnämnden.
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap hamnar förvisso fortfarande på första plats 2021, men företagsekonomiska institutionen bumpas ner till tredje plats 2019 och Institutionen för informationsteknologi kvalar inte ens in på topp fem 2020 då den institutionen har väldigt många studenter.
Men vad är då anledningen till att det fuskas betydligt mer på vissa institutioner än andra? Har de mer fuskbenägna studenter? Bättre rutiner för att upptäcka och anmäla fusk? Svårare examinationer? Otydligare instruktioner? Vi har pratat med studierektorerna för institutionen för farmaceutisk biovetenskap och institutionen för läkemedelskemi för att ta reda på varför deras studenter hamnar i fusktoppen.
Här kan du läsa fler artiklar i Ergos fuskgranskning:
Pandemifusket under lupp – statistik över fuskandet 2019, 2020 och vt 2021.
"Vissa testar och ser vad som händer" – intervju med studierektorerna som anmält många studenter
Ergo frågar: varför fuskar studenterna? – enkät med studenter på BMC
Vissa är övertygade om att livet är förstört – intervju med student- och doktorandombudet som träffat många av de fuskanklagade studenterna
Så har UU hanterat pandemifusket – Intervju med prorektor Coco Norén och universitetsjurist Mattias Wande om hur Uppsala universitet jobbat för att hantera alla fuskärenden.
Vill att fuskärenden behandlas lika – intervju med Katrine Riklund, ordförande i en arbetsgrupp hos SUHF som påbörjat arbetet med att se över om det finns behov av tydligare gemensamma riktlinjer i frågan.
