2016 hittills: smöret, guldet och döden

Det har verkligen inte hänt så mycket roligt i rättssverige den här våren, och vi behöver alla kanske lite sommarpepp i form av kul juridik. Här följer därför några saker som har hänt i vår i våra domstolar och lagstiftande och lagberedande organ.

nbsp;

1 Praxis

1.1 Det är hemligt var staten gömmer sina guldtackor

Sveriges riksbank har en guldreserv. En del av guldet finns i Sverige, en annan del finns utspritt hos centralbankerna i Kanada, USA, Schweiz och Storbritannien. Ibland inventerar riksbanken guldet, av förklarliga skäl.

I Sverige råder offentlighetsprincipen. Det innebär att varje svensk medborgare har en grundlagsskyddad rättighet att ta del av allmänna handlingar, om det inte finns någon grund för att sekretessbelägga uppgifter i handlingarna. (1) nbsp;Med hänvisning till detta begärde en person ut handlingar från riksbanken, där det bland annat framgick var guldtackorna fanns någonstans i Sverige, vilka serienummer de hade och andra uppgifter i minnesanteckningarna till inventeringen. Det skulle kunna ha varit början på en jättebyråkrattisk Jönssonliganfilm där Sickan utnyttjar tryckfrihetsförordningen för att komma på en plan, men så blev det tyvärr inte. Riksbanken lämnade ut handlingarna, men maskade en massa uppgifter, dels för att de andra länderna kunde bli sura, dels för att förebygga eller beivra brott. Personen som ville ha ut handlingarna överklagade hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), men HFD gav Riksbanken rätt. (2) ^nbsp;Det är alltså fortsatt hemligt var i Sverige guldreserven finns. Den som är konspiratoriskt lagd kan dock, såklart, fråga flashback.

1.2 Levandegör DJs sin musik?

Under det senaste året har HFD också funderat på vad DJs egentligen håller på med. (3) ^nbsp;Tvisten har rört en klassisk rockgubbefrågeställning, nämligen om DJs faktiskt framför någon musik, när det enda de gör på sina konserter är att trycka på play. Det är nämligen så att en konstnärs framförande av ett upphovsrättsligt skyddat verk är undantaget från momsplikt, enligt mervärdesskattelagen 3:11. I ett förhandsbesked till DJ-duon Dada Life hade Skatterättsnämnden sagt att duon omfattades av detta undantag, eftersom de levandegör sin musik när de framträder. Det gjorde både Skatteverket och Dada Life upprörda, och de överklagade Skatterättsnämndens beslut till HFD. Skatteverket ansåg inte att Dada Lifes lirande utgjorde något framförande, eftersom ”ett musikaliskt verk kan tolkas och levandegöras endast genom att någon sjunger eller spelar på instrument, vilket Dada Life inte gör”. Dada Life ansåg inte att de levandegjorde musiken, eftersom de varken spelade instrument, sjöng eller dirigerade.

Det hela var rätt tekniskt, men också kul, eftersom det innebar en möjlighet för HFD att ägna sig åt sporten ”beskriv moderna fenomen på kanslisvenska”. Här är ett typiskt citat:

”När AA och BB uppträder som DJ:ar spelar de upp egna och andra artisters studioinspelningar. Vid uppspelningarna sammanfogas de olika låtarna till en enhet genom att AA och BB använder sig av mixerbordets och uppspelningsanordningens volymkontroller och hastighetsfunktioner. Förutom att AA och BB vid sina framträdanden spelar upp färdiginspelad musik och mixar låtar erbjuder duon även en show. Denna består i att rökmaskiner och ljusanläggning används, att filmsekvenser projiceras på en duk på scenen samt att duon delar ut föremål som uppblåsbara bananer och champagneflaskor till publiken, kommunicerar med publiken via högtalarsystemet, vevar med händerna och rör sig i takt med musiken.”

Vid en samlad bedömning kom HFD fram till att den show som Dada Life erbjuder gör att konserten är något mer än bara två killar som trycker på play. Den är, med domstolens ord, ”en integrerad och sammanhängande helhet som är ägnad att lyfta fram musiken och levandegöra den”. Därför fastställde HFD att Dada Life inte ska ta ut någon moms när de fakturerar festivaler och konsertarrangörer för sitt Djande.

Man skulle kunna tro att Dada Life skulle bli glada över att de räknades som riktiga musiker och slapp momsa, men så är det alltså inte. Eftersom deras bolag – Fat in Phat Out AB och Cash In Drop Out AB – inte får ta ut någon moms, får de därmed inte heller dra av moms om de t.ex. köper dyr utrustning. Kleerups pappa, som råkar vara skattejurist, har också kritiserat HFDs dom. I en artikel konstaterar han att det är svårt för den enskilde DJn att avgöra vad som är ett framförande eller inte (räcker det med uppblåsbara bananer eller måste man använda rökmaskin också?) och att momsbefrielsen faktiskt kan leda till en kostnad för den enskilde DJn. Artikeln går att läsa här, men ligger dock bakom en betalvägg som är så tjock att inte ens Uppsala universitets databaser kan tränga sig genom den.

1.3 Vad är smör?

Marknadsdomstolen har i år tänkt på vad smör är för något och hur man får använda s-ordet i marknadsföring. (4) nbsp;Bakgrunden är att Arla har sålt en produkt som jag fram till denna vecka varit övertygad om var smör. Jag har haft fel. Det finns nämligen (såkart) en EU-förordning med ett tillägg som särskilt behandlar bredbara fetter, och som anger att det bara är produkter med en mjölkfetthalt på minst 80 och som utvinns ur mjölk och/eller vissa mjölkprodukter. Jag är inte helt hundra på vad det betyder, men enligt Marknadsdomstolen innehåller den aktuella matfettsblandningen – Bregott Gourmet – inte tillräckligt mycket sånt fett. Den är inte ett smör, utan en ”matfettsblandning 80 ”, vilket är en betydligt mindre härlig beskrivning av ett pålägg. (för att förvirra det ännu mer bör det dock konstateras att den största ingrediensen i Bregott Gourmet är just smör, men att det är för lite smör i slutprodukten för att den ska räknas som smör)

I marknadsföringen av matfettsblandningen 80 hade Arla angett att Bregott Gourmet var ”ett lite finare smör” och ”ett nytt smör”. Detta ledde till att Arla blev stämt av konkurrenten Unilever. Enligt marknadsdomstolen innebar Arlas marknadsföring en risk för att genomsnittskonsumenten – som inte kollar mjölkfettshalten på sitt matfett – kan ha fått intrycket av att hen köpte ett smör och inte en matfettsblandning 80 . Marknadsdomstolen förbjöd därför Arla att påstå att Bregott Gourmet är ett smör, och allt är därmed löst, förutom att jag är fortsatt jätteförvirrad över vad det är jag äter egentligen.

nbsp;

2 Lagändringar

2.1 Lagar ska publiceras på internet

När riksdagen beslutar om att införa en lag publiceras den i en tjock bok som heter Svensk Författningssamling (SFS), och som är den officiella utgåvan av lagen. Det har nu gått fem år sen jag började plugga juridik, och jag tror att jag har kollat i SFS kanske tre-fyra gånger. Som alla andra millenials använder jag mig istället för det mesta av internet för att kolla lagen. Då kollar jag på lagen.nu, som är en privat hemsida som själv säger att informationen inte är officiell, och därför kan vara felaktig. Det känns inte jättestabilt.

Eftersom Sverige är ett land som ligger i teknologisk framkant beslutade regeringen den 16 augusti 2007 att tillsätta en utredning om hur man skulle kunna göra för att gå över från att publicera lagen i tjocka böcker som ingen läser, till att publicera den officiellt och supertillgängligt på nätet. Den 16 augusti råkar för övrigt också vara dagen som jag började ettan på gymnasiet Eftersom Sverige, förutom att ligga i teknisk framkant, är ett land som gillar att utreda saker och vrida och vända på det så har det dock dragit ut på tiden. Utredningen blev klar 2008, sen låg den och vilade ett tag, sen kom en till utredning 2013 och så låg den också och vilade ett tag. (5)

Under tiden som frågan utreddes hann jag alltså börja ettan, bli ihop med min första kille, sluta vara ihop med min första kille, bli ihop med andra, ta studenten, bli faster tre gånger om, börja universitetet, ta körkort, flytta till Uppsala, flytta till Paris och flytta hem till Uppsala igen. Ett lagstiftningsår är alltså något i stil med fem människoår. Riksdagen biföll regeringens förslag den 25 maj, och från och med den 1 juli 2016 kommer vi att publicera alla lagar officiellt på nätet. Därmed slår lagändringen mig med några månader, eftersom jag inte planerar att ta juristexamen förrän i oktober 2016. Skål för elektroniskt kungörande av författningar, och skål för mig

2.2 Vi ska återvinna metallföremål som blivit över efter kremering

Vid kremering är det ibland så att allt inte brinner upp, eftersom människor ofta har metall av olika typer på sig, typ tandguld, höftproteser och vigselringar, och dessutom kremeras i kistor med metall i. Eftersom de efterlevande inte har någon rätt att ärva den dödes kropp har de inte ansetts ha rätt till de metaller som hittas i askan, och eftersom det har ansetts stötande att sälja de dödas guld på marknaden har lagstiftaren helt enkelt bestämt att de metaller som återfinns efter kremering ska begravas tillsammans med askan, förstöras eller gravsättas på en allmän gravplats. (6⁾

Nu har lagstiftaren ändrat sig. Enligt våra miljökvalitetsmål ska vi hushålla med metaller, eftersom det är en ändlig resurs och all metall som inte återvinns måste brytas på nytt. Dessutom finns det vissa metaller och metallföreningar som är giftiga, vilket gör att det kan vara menligt för djur, natur och människor att man begraver metallresterna. (7⁾ Därför är det enligt lagstiftaren dags att börja återvinna metall som blivit över efter kremering. Det har inte ansetts vara möjligt att låta den döde t.ex. bestämma i testamente vad man ska göra med metallen efter döden, utan den som prompt vill begravas med sin höftprotes får välja jordbegravning. Överskottet från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden. (8⁾Lagförslaget röstades igenom med stor majoritet den 18 maj (endast SD röstade emot) och träder i kraft den 1 juli i år.

nbsp;

3 Utredningar

3.1 Självkörande bilar

Det kan väl inte ha undgått någon att Framtiden med stort F är på väg. Snart kommer det gå att teleportera sig via internet, leva på komprimerade näringstabletter och framför allt: vi kommer att köras runt i självkörande bilar på våra gator.

Nja, som tidigare nämnts maler lagstiftarens kvarnar ganska långsamt, och det är inte lagligt med självkörande bilar i Sverige än. Men regeringen har ändå känt en viss press att få framtiden hit, och tillsatte därför i höstas en utredning om hur man skulle kunna testa självkörande fordon. Utredningen fick det klämkäcka namnet ”Vägen till självkörande fordon” och första delbetänkandet i utredningen publicerades i slutet av mars. I delbetänkandet föreslås att företag ska kunna ansöka om att bedriva försöksverksamhet med självkörande fordon även på vanliga vägar. (9⁾ Den som bedriver försöksverksamhet ska vidta de åtgärder som behövs för att fordonet inte ska skada människor, miljö och egendom, och om den som bedriver verksamhet inte gör det kan hen dömas böter eller fängelse i upp till ett år. (10⁾ Den som vill ha en existensiell tankenöt att klura på rekommenderas att läsa s. 111 och framåt i utredningen, där utredaren bland annat konstaterar att vi idag inte har definierat vem som är förare i vår lagstiftning – det har varit underförstått och har väl knappt behövts. (11⁾ Det konstateras också att det inte går att straffa en maskin, och att en maskin inte kan betala en avgift. (12⁾ Allt känns helt enkelt väldigt framtidigt.

Utredningen har gått jättesnabbt (utredaren påpekar själv i utredningen att utredningssekretariet inte började jobba på heltid förrän i februari) (13⁾, och lagen föreslås träda i kraft den 1 maj 2017. Framtiden är nästan här nu, i alla fall på försök.