Fångas av stormvindar
Datorn slås på för dagen och Zoom öppnas i vanlig ordning. Idag är det dock ingen av föreläsarna som möter mig på andra sidan skärmen utan Gabriele Messori, universitetslektor i meterologi vid institutionen för geovetenskaper. Han forskar om extrema väderhändelser och förändringar i atmosfären samt hur man kan förutsäga sådana händelser på ett bättre sätt. Men vad menas egentligen med extremväder?
– Det kan betyda flera olika saker. Ordet ”extrem” är svårt att definiera rent matematiskt, men i vardagligt tal kan man beskriva väderhändelserna som ovanliga för en viss region eller säsong.
Nyligen fick Gabriele Messori forskningsbidrag till två projekt på sammanlagt 55 miljoner kronor från EU-kommissionen, vilket kommer att finansiera forskningen i fyra respektive fem år. Båda projekten fokuserar på extremväder men det ena kommer även rikta in sig på multivariabla händelser, där flera typer av extremväder sker samtidigt.
– Det är till exempel relativt vanligt att kustområden i Norge, Storbritannien och norra Tyskland drabbas av nordatlantiska cykloner som orsakar kraftig nederbörd och hårda vindar samtidigt.
Forskningen har sitt ursprung i Gabriele Messoris intresse för vinterhalvårets väderdynamik. Den atmosfäriska cirkulationen är nämligen mer föränderlig under vintern, och väderhändelser såsom kraftig nederbörd och hårda vindbyar fascinerar honom. Det är dock viktigt att ta hänsyn till säsong och platsen man studerar eftersom en ovanlig väderhändelse i en region eller vid en tidpunkt kan vara helt normalt i en annan. Ett kraftigt snöfall klassat som extremt i södra Sverige skulle till exempel inte få särskilt många i Nordnorge att höja på ögonbrynen.
En del av forskningen handlar om att använda de väderprognoser och modeller som redan finns på ett bättre sätt. Arbetet innefattar statistisk tolkning av befintliga prognoser och möjligheten att förbättra dem.
– Har man exempelvis en väderprognos för en vinterdag räcker det inte med att bara veta om det ska regna eller snöa. Det är även viktigt att veta vad det är för sannolikhet att prognosen kommer att ändras.
"Det vi kan göra är att ta fram scenarier för hur klimatet kommer att se ut beroende på vilka samhälls- och ekonomirelaterade beslut som fattas. "
Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet
Det finns olika tidsskalor i Gabriele Messoris forskning. Förutom kortsiktiga väderprognoser ägnar han sig åt att undersöka hur extremväder kommer att förändras ur ett klimatperspektiv under det kommande århundradet. En del av forskningen går ut på att undersöka om klimatförändringarna kan påverka förutsägbarheten av extremväder.
– Utifrån olika faktorer såsom samhällsutveckling och växthusgaser i atmosfären utvecklar vi framtida klimatscenarier. Man kan ta fram hur många scenarier som helst men i de flesta forskningsprojekt brukar man fokusera på tre stycken. Först det så kallade ”business as usual”-scenariot där dagens ekonomi- och samhällsmodell förblir oförändrad och populationsutvecklingen är densamma. Det andra är ett mellanscenario där det vidtas relativt stränga åtgärder men där det inte sker några revolutionerade förändringar i samhället, och det tredje där klimatpolitiken gör stora framsteg och vårt samhälle och ekonomi förändras radikalt.
Det finns ingen egentlig gräns för hur långt in i framtiden man kan utveckla klimatscenarier. Den största osäkerhetskällan och begränsande faktorn i forskningen är omöjligheten att veta hur världen, samhället och ekonomin kommer att se ut om hundra år.
– Tänk dig att under 1800-talet försöka förutspå dagens samhälle med bilar och flygplan. Det skulle vara omöjligt, och på samma sätt kan vi inte veta hur samhället kommer att se ut några hundra år framåt. Vi kan, speciellt som naturvetare, inte förutspå vilka politiska beslut som kommer att tas och värderar därför inte de olika utvecklingsaspekterna för samhälle och ekonomi i vår forskning. Från ett fysikaliskt perspektiv vet vi däremot att de grundläggande lagarna för klimatsystemens dynamik och atmosfäriska strömmar inte kommer förändras. Det vi kan göra är att ta fram scenarier för hur klimatet kommer att se ut beroende på vilka samhälls- och ekonomirelaterade beslut som fattas. Ovissheten kring denna aspekt är mer av ett problem för samhällsvetare snarare än naturvetare.
Gabriele Messori jobbar mycket tillsammans med forskare från andra länder, men även med företag utanför akademins värld. Främst är det försäkringsbolag som är intresserade av att ta del av hans extremväderforskning, och företag som utvecklar katastrofmodeller för försäkringsbolag.
– Det är lätt att förstå varför dessa företag är intresserade av den här typen av forskning. Skulle ett bolag bara försäkra byggnader i en region som drabbas av exempelvis en översvämning så skulle det vara katastrofalt för dem. Det de brukar göra är att försäkra anläggningar i olika delar av världen eftersom risken att flera områden skulle drabbas av extremväder samtidigt ofta är relativt liten. De vill de veta vilka risker som finns och hur de kommer att förändras i framtiden.
Samarbetet med försäkringsbolag är ett tydligt exempel på hur den här typen av forskning kan implementeras i näringslivet. Det är dock inte alltid lätt att överbrygga klyftan mellan näringslivet och akademin.
– Man kan säga att vi måste översätta det akademiska språket till näringslivets. Ibland tolkar de forskningsresultat på ett annat sätt än vi forskare gör, och ofta vill de ha konkreta svar som vi på ett vetenskapligt sätt inte kan ge. Exempelvis är forskningsresultat om huruvida storskaliga atmosfäriska strömmar påverkas i samband med klimatförändringar helt irrelevant för dem, såvida vi inte kan koppla dem direkt till specifika väderhändelser. De skulle i detta fall vilja veta om möjligheten att förutsäga översvämningar och andra extremväder kommer att öka eller inte.
