Ett ögonblick...

Berätta om din idé.
- Det började när jag fick mitt första barn. Jag tycker om att sjunga, så jag letade med ljus och lykta efter något passande, och fann då Mora Träsk. Först när jag fick mitt andra barn började jag tänka i samma banor igen, och upptäckte att det inte hade hänt så mycket. Fortfarande var det bara Mora Träsk som höll på med den här typen av barnunderhållning. Idén tog form och med hjälp av sponsorpengar från en privatperson på Island fick jag möjlighet att sätta igång. Tanken är att jag ska göra en serie om olika länder. Vad kan vara bättre för integrationen än musik
Hur menar du då, förklara.
- Musik suddar ut gränser, och genom att lyfta upp olika länder, som vi kanske inte är så bekanta med sedan tidigare, lär vi oss mer om världen. Jag är lärare och i skolan måste allt vara så pedagogiskt. Just därför kände jag att filmerna inte måste vara det. Det räcker med att de är roliga. Men vad gäller integrationen - här kände jag att jag kunde göra något. Det finns så många tredje- och fjärde generationens invandrare som inte talar sitt modersmål. I Vicka på rumpan har sångerna sitt ursprung i olika länder, men är översatta till svenska. Det gör att man kan få en känsla av kulturen i ett visst land, en del av texterna skulle inte ha kunnat skrivas i Sverige.
Hur ser upplägget för Vicka på rumpan ut och vilken åldersgrupp riktar du dig till?
- Varje dvd kommer att innehålla sånger, en saga och bilder från landet i fråga, ackompanjerade av en berättarröst. Arbetet påminner mycket om att skriva en uppsats. Först samlar jag information och gör observationer, sedan planerar jag arbetet och slutligen filmar jag. Jag riktar mig till barn som är mellan två och nio år gamla, eftersom testpubliken har visat att de barnen tycker bäst om programmet. Konceptet i sig, att barn sjunger och dansar, är inte nytt. Men det finns inte i Sverige, istället är det vuxna som uppträder för barn. Så ville jag inte ha det och därför skapade jag maskoten Villi. Det är Villi som är Vicka på rumpan och som driver projektet vidare. Själv försöker jag vara med i så liten utsträckning som möjligt, då jag tror att barnen tycker att det är roligare att titta på andra barn.
Vad blir nästa steg, vilket land är temat för film nummer två?
- Tema Ungern är i full gång. Jag håller också på att samla in material om Sri Lanka. Förhoppningsvis kommer jag att kunna arbeta på heltid med Vicka på rumpan efter min föräldraledighet (Margrét har precis fått barn nummer tre, reds anm.).