UTN-separatister kämpar i motvind
Den 27 oktober är det dags för omröstning i Uppsala teknolog- och naturvetarkårs fullmäktige. Egen kår, sektion eller som nu: en fristående organisation - det återstår att se vad medlemmarna vill. Men universitetet har redan sagt nej till fler kårer än de nuvarande två: Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren.
- Vi har tidigare utrett frågan om att UTN skulle bli en sektion av Uppsala studentkår - det här är en naturlig följd av det. UTN startades med huvudsyftet att bli en egen kår, men efter en omröstning 2003, där nejsidan vann, dröjde det till 2006 innan man började driva frågan igen. I och med kårobligatoriets fall har den fått ytterligare fart, säger Ulrika Bohlin, ordförande för UTN.
UTN har en central organisation med programföreningar (sektioner), som bedriver både studiebevakning och sociala aktiviteter. Antal röster varje sektion har i UTN:s fullmäktige beror på hur många av studenterna på programmet, som sektionen representerar, som är medlemmar i UTN. Naturvetarna har i år 23 procent av mandaten. Cirka 44 procent av studenterna på teknisk- naturvetenskaplig fakultet är medlemmar i UTN. 16 procent av dem är naturvetare.
- Det är en liten klick av studenterna inom UTN som driver frågan om en egen kår och en liten klick som hellre vill vara en sektion till Uppsala studentkår. Den stora massan har inte satt sig in i frågorna. Fram till nästa fullmäktigemöte satsar vi på en informationskampanj. Vi vill föra en dialog med studenterna, säger Ulrika Bohlin.
Nyligen skickade UTN ut en remiss till berörda parter. Remissens huvudsyfte är att samla in åsikter inför fullmäktigemötet, och att ta upp vad som händer när kårobligatoriet faller. Genom att bli en egen kår menar Ulrika Bohlin att makten skulle komma närmare studenterna, och att UTN skulle kunna uttala sig för alla studenter vid fakulteten, och inte som idag - endast för de studenter som är medlemmar i UTN.
- Många studenter ser oss redan som sin representant och vänder sig till oss när de får problem på utbildningen. De som bäst representerar studenterna är också de som ska representera studenterna. Min förhoppning är att universitetet ska lyssna på studenterna - oavsett vad de vill.
Hon tror att arbetet kan ge lön för mödan.
- Det finns inget officiellt beslut än, varför skulle det inte gå? Oavsett vilka förändringar UTN kan tänkas behöva göra så står föreningen väl rustad inför framtiden och de krav som kårskapet ställer.
På Studerandebyrån säger Einar Lauritzen att det inte är möjligt hur man än ser på det:
- Visst kan de ansöka om att bli en egen kår, men i och med att regeringen inte infört några övergångsbestämmelser så gäller samma regler för att bli en egen kår den här omgången som i fortsättningen.
Kort innebär det att Uppsala universitet inför beslutet främst kommer att titta på de olika organisationernas medlemstäckning. Eftersom Farmacevtiska studentkåren och Uppsala studentkår redan är studentkårer, än så länge med obligatoriskt medlemskap, så kommer dessa två förmodligen att vara de enda med full medlemstäckning vid tiden för beslut. UTN har inte en chans att bli erkänd som studentkår till den 1 juli nästa år, menar Einar Lauritzen. Däremot kommer de att kunna tävla på samma villkor nästa omgång, om tre år, eftersom kårmedlemskap då kommer att vara helt frivilligt.
Vill medlemmarna istället att UTN ska vara en sektion av Uppsala studentkår, med utökade befogenheter och ansvar jämfört med idag, kommer sektionsavtalet att träda i kraft den 1 januari nästa år. Det troligaste är i så fall att det förblir så fram till nästa ansökningstillfälle. Sektionsavtalet kommer att gälla i ett och ett halvt år från 1 januari, för att sedan förlängas med ett år i taget.
- Vi hoppas att sektionsavtalet går igenom och att UTN känner sig så nöjda med det att de vill fortsätta att vara en del av Uppsala studentkår. Personligen tror jag att sektionsavtalet mellan US och UTN är det bästa för studenterna, säger Kristina Ekholm, ordförande för Uppsala studentkår.
