Arkivet: Anna Lindh

Den 10 september 2003 knivhöggs dåvarande utrikesminister Anna Lindh på NK i Stockholm. Hon avled morgonen efter, 11 september, på Karolinska sjukhuset.

Anna Lindh, som tog sin juristexamen vid Uppsala universitet 1982, hade länge planer på att bli journalist. Under sin studietid i Uppsala bidrog hon bland annat med ett reportage till Ergo nummer 20/1980.

Det var i samband med en resa till Central- och Sydamerika som hon besökte flera olika studentorganisationer, för att se hur studentinflytandet vid universiteten påverkats av det rådande politiska klimatet. nbsp;

På Ergos förstasida kan man läsa:

ERGO I LATINAMERIKA

SKUGGADES AV CHILES SÄKERHETSPOLIS

I Central- och Sydamerika störtas regeringarna till höger och vänster. Diktaturer avlöser varandra. Men för de vanliga människorna märks ofta ingen skillnad. Och den ena generationen barn efter den andra går förlorad, för någon rätt till en vettig utbildning för folkflertalet finns ofta inte.

Anna Lindh har besökt studentkårerna i Nicaragua, Chile och Bolivia. I Chile blev hon skuggad av säkerhetspolisen.

*** nbsp;

Nedan följer en av de tre artiklar som då utgjorde tidningens mittuppslag.

nbsp;

Gruppen skingras. Några åker bil, några går, några tar tunnelbanan. Efter ett tag kommer vi till en ny lokal, och mötet kan börja. För oss svenskar känns det overkligt att bli skuggad av säkerhetspolis. För chilenarna är det vardagsmat.

Det akademiska livet har kraftigt återlåtits efter militärkuppen 1973. Stora grupper av intellektuella har stängts ute från universiteten, och det går inte att ersätta dem.

90 LÄRARE AVSTÄNGDA

Som exempel kan det nämnas att 90 procent av lärarna på samhällsvetenskapliga institutionen på Chiles universitet försvann eller reglerades efter kuppen, och 60 procent av lärarna på tekniska högskolan. Under våren avstängdes ytterligare 42 lärare på tekniska högskolan. nbsp;

Det här har naturligtvis medfört att utbildningen är dålig, och forskningen katastrofal. Men det akademiska livet och forskningen uppehålls till viss del av privata forskningsinstitut, som bland annat finansieras genom västeuropeiskt bistånd. På dessa institut återfinner man en stor del av de relegerade lärarna.

STUDENTERNA ÄR RÄDDA

Studenterna bevakas särskilt noga av militärregimen.
– Majoriteten av studenterna är rädda för att egagera sig. Redan vid inträdet på universitetet får de skriva på en förklaring att de inte tänker ägna sig åt några politiska aktiviteter- Det ’r 200 studenter som nyligen fått en sådan varning.

Och om man inte slutar?
– Då blir man först avstängd för viss tid, och visar man inte ”bättring” blir man helt avstängd.
– Många studenter har också drabbats av den nya lag som medger deportering av oppositionella. De förpassas till små byar högt uppe i bergen, med anmälningsplikt hos närmaste myndighet.

FÅR VÄLJA REGIMENS MÄN

Militärregimen i Chile håller på att institutionalisera militärstyret. Det innebär att militären i praktiken har kvar sin makt, men att viss skendemokratisering genomförs för att komma ur den internationella isoleringen.
Ett exempel är att man nu har val på universiteten. Studenterna ska få välja sina egna representanter. Men om inte kandidaterna är utsedda, så är de åtminstone godkända av skolledningen/regimen…
Medlöpare går det tyvärr alltid att hitta.

nbsp;

Reportage: Anna Lindh