Stiftelser – självständighet eller chimär?

Statssekreterare Peter Honeth var en av de som kommit till universitethuset för att svara på frågor kring regeringens förslag om högskolestiftelser, som just nu är ute på remiss hos bland annat högskolor och Sveriges förenade studentkårer.

Han hänvisade bland annat till internationella jämförelser som ”bekräftar att svenska lärosäten inte ligger långt fram vad gäller autonomi”, och att liggande förslag i det här fallet skulle öka självständighetsgraden.
– Det är naturligt att det är så här så länge lärosätena är myndigheter, vilket betyder att man ansvarar inför regering och riksdag och har lydnadsregler att följa.

Efter en kort genomgång av förslaget – en presentation han liknade vid ett brandtal – nbsp;tog han tillfället i akt att bemöta en del av den kritik som inkommit.
– Vissa har kallat det här för ett hafsverk som några tjänstemän på ett departement slängt ihop, sa han och påpekade att principellt bygger förslaget på tidigare utredningar som sträcker sig tillbaka till 1988.
– Vi har inte börjat från scratch på något sätt.

Peter Honeth höjde också ett varningens finger för att debatten om självständiga lärosäten kan gå i stå om det skulle visa sig att lärosätena återigen har allt för många invändningar, liksom de hade 2008 då en liknande utredning gjordes.
– Beroende på hur remissvaren ser ut kan frågan om autonomi vara körd för en lång tid framöver.

När det var dags för själva utfrågningen kom mycket att handla om huruvida förslaget skapar självständigare lärosäten eller om det endast är en chimär att prata om autonomi då mycket av nuvarande statlig reglering ligger kvar.
Peter Honeth menade att det kommer att finnas begränsningar så länge staten är med och fortsätter att stå för den större delen av finansieringen.

Sten Widmalm, professor vid statsvetenskapliga institutionen, riktade skarp kritik mot förslaget som han menade öppnar upp för att lärosätena på sikt kan bli aktiebolag.
– Det är väldigt svårt att penetrera texten och det känns inte genomarbetet. När man väl förstår ser man att det här öppnar upp för linjestyrning som liknar aktiebolag.

Peter Honeth menade att det ger en felaktig bild att påstå att högskolesektorn skulle bli kommersialiserad.
– Det är upp till varje enskilt universitet vad man vill göra med sin autonomitet och vilka anslag man ska ta emot.

Frågor kring vad eventuella stiftelser innebär för studenterna var få. Fredrik Pettersson, ordförande för Uppsala studentkår, tog dock upp frågan vad som kommer att hända med studentinflytandet vid landets lärosäten.
– Vad händer med studentrepresentationen om man istället för myndighetsorgan har stiftelser med bolagsstyrelser?
Peter Honeths svar var att man inte planerat in i minsta detalj för hur studentinflytandet ska utformas, men tanken är att man ska ha kvar samma reglering som finns i dag för att säkerhetställa att det fungerar.