Historisk satsning efter kritik

I våras kunde du läsa om den samiska doktoranden Åsa Virdi Kroik som kritiserade universitetets minoritetsarbete överlag och i synnerhet det uteblivna uppmärksammandet av den samiska nationaldagen. Hon fick ett nej när hon föreslog att universitetet skulle hissa den samiska flaggan på samernas nbsp; nationaldag (Ergo nr 3 2013). 


Nu, åtta månader senare, startar universitetet en arbetsgrupp för nationella minoriteter, kopplad till Rådet för lika villkor.
– Även om det i sig var en olycklig omständighet så initierade Åsa i och med flaggningsfrågan det här till debatt. Det är jättespännande det som händer nu, att det bildas en arbetsgrupp, säger Pernilla Björk, universitetets kommunikationsdirektör. nbsp; nbsp; nbsp;

Det som är ”mest spännande”, menar Pernilla Björk, är att arbetsgruppen ska fokusera på främjande åtgärder – inte enbart på diskrimineringsfrågor. nbsp;
– Vad innebär det för Uppsala universitet att vara främjande för minoriteter? Det ska gruppen söka svara på, säger hon.

Arbetsgruppen ska ha mandat att presentera förslag till åtgärder för rektor och ledning. Marianne Carlson, rektorsråd för lika villkor, har utsetts som ledare för arbetsgruppen.
– Att det blev lag på att vi ska jobba med främjandet av minoriteter är förhållandevis nytt. Steg ett blir att ta reda på vad det är för krav, frågor och problem som universitetet kan och bör arbeta med. I allra bästa fall kan vi sedan genom gruppen ta fram ett åtgärdspaket, säger Marianne Carlsson.

Leena Huss, professor i finska språk och expert på nationella minoriteter, ska fungera som stöd för arbetsgruppen.
– Jag är jätteglad idag. Och överraskad. Jag trodde inte att universitetet skulle ta detta på allvar, eftersom man visade sig ganska oförstående till hissandet av samiska flaggan. Men nu går det i rätt riktning. Det är kul att jobba på ett universitet när man får känna stolthet, säger hon.

Minst en representant från varje nationell minoritet ska finnas i gruppen. Leena Huss har varit med och kontaktat potentiella kandidater. nbsp; I slutet på oktober är det bara en representant, från den romska gruppen, som fattas.

Åsa Virdi Kroik vågade först inte tro på att universitetet faktiskt ”tagit tag” i arbetet med nationella minoriteter, berättar hon.
– Jag har lärt mig den hårda vägen och vet att så länge det inte finns något skriftigt beslut så existerar det inte i verkligheten. Men nu har vi fått det bekräftat: arbetsgruppen har sitt första möte den 15 november, säger hon glatt, när Ergo träffar henne utanför universitetshuset, där tre samiska flaggor vajar i försiktig vind. Anledningen: det pågår ett urfolkssymposium där urfolk från hela världen möts i Uppsala för att prata forskning. Enligt universitetsdirektören hissas alltid sameflaggan vid sådana besök. nbsp; Men någon utredning om den eller andra flaggor ska hissas av universitetet vid olika nationaldagar tycks inte ha gjorts – trots att Pernilla Björk i mars sa till Ergo att detta skulle ske.
– Vi måste ju ta upp frågan med den nya arbetsgruppen. Jag vill inte föregå dessa diskussioner, kommenterar Pernilla Björk.

Men om det vore samernas nationaldag imorgon, hade universitetet uppmärksammat detta med en hissad sameflagga?
– Det hade vi nog gjort. Men frågan behöver diskuteras mer. När det här inträffade visste jag inte om att universitetet ägde en samisk flagga, säger hon, men vidhåller – trots detta – att prefekten gjorde rätt som inte lät institutionen hissa den samiska flaggan 6 februari.

De som är inblandade i arbetsgruppen för nationella minoriteter skräder inte orden.
nbsp; – Det här är en historisk förändring som ger Uppsala en chans att göra upp med sitt förflutna, tycker Åsa Vidri Kroik. nbsp;

Leena Huss säger:
– Det är historiskt att Uppsala universitet, som tidigare förknippades med rasbiologisk forskning, jobbar med minoriteter på det här viset. Det finns en symbolisk betydelse, ett hänsynstagande.

Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap, som tillsammans med Åsa Vidri Kroik är initiativtagare till arbetsgruppen, för ett liknande resonemang.
– Sverige har återkommande fått kritik av FN:s kommitté mot rasdiskriminering för att inte ha implementerat arbetet för landets nationella minoriteter. Vad kan då vara bättre än att Uppsala universitet –som behöver göra upp med sin historia av rasbiologiska studier och forskning ur ett kolonialt perspektiv – nbsp; kan bli en föregångare?, säger han, och fortsätter:
– Att starta en arbetsgrupp för nationella minoriteter stämmer med den värdegrund som Uppsala universitet står för: att främja mångfald, mänskliga rättigheter och lika villkor för alla, och motverka social och etnisk diskriminering.

Åsa Virdi Kroik har stora planer för vad arbetsgruppen kan åstadkomma.
– Men det krävs en långsiktig plan. Något som står väldigt högt upp på min lista är att universitetet ska öppna upp undervisningen i sydsamiska. Den lades ner förut, säger hon, och fortsätter:
– Rektor har lovat att vi i höst ska få till en kompetenshöjande dag för hela universitetet, som ska handla om minoriteter. Det är något jag ser fram emot.