Annons
Framtiden för Ergo är oviss.
Foto: Sara Borsiin

Ergos framtid osäker


Någonting måste göras. Annars väntar drastiska förändringar av Ergos nuvarande form. Det konstaterar Uppsala studentkår som nu startar en utredning om hur tidningen ska finansieras i framtiden.

– Situationen är allvarlig. Om vi inte, till mitten av nästa vår, tydligt är på väg mot en lösning för hur Ergo ska finansieras nbsp; så får vi räkna med drastiska åtgärder.
Det säger Arvid Hedén Gynnå, styrelseledamot i Uppsala studentkår och en av två representanter i den så kallade Ergogruppen.

Gruppen bilades av kårstyrelsen den 30 september, mot bakgrund av det som står i kårens aktuella verksamhetsplan: ”Om nuvarande utveckling fortsätter är framtiden för tidningen osäker”. Man syftar här på Ergos negativa ekonomiska utveckling med minskade annonsintäkter – såväl som kårens generella – vilket gör det ”orimligt att inte se över alternativa lösningar”.
Ergogruppen vill tillsätta en projektgrupp vars mål är att få de största studentorganisationerna, samt Uppsala universitet, att bidra till Ergos driftskostnader.
– Vi vill se att man tillsammans bestämmer sig för att ta ansvar för att det ska finnas ett oberoende medium som täcker universitetsvärlden, säger Arvid Hedén Gynnå.

Ergogruppen ser stiftelse, aktiebolag eller ideell förening som möjliga organisationsformer för tidningen framöver.
– Men här behövs experthjälp. Jag har ingen åsikt om vad som kan tänkas vara bäst. Det här är nog det sista att undersöka, säger Arvid Hedén Gynnå. nbsp;

Det finns emellertid olika åsikter om hur Ergos framtid ska utredas. Rikard Engblom är medlem i Uppsala studentkårs tidningsutskott, TU, och ledamot i Vänsterns studentförbund. nbsp; ”Naivt”, kallar han Ergogruppens förslag. Tillsammans med två andra representanter i TU har han lagt fram ett annat förslag – som visserligen delvis bygger på det första.
– Skillnaden är att vi inte tror att studentorganisationerna eller universitetet är villiga att betala lika mycket pengar för tidningen, som Ergogruppen tycks tro, säger Rikard Engblom, och menar att det därför är viktigt att ha andra alternativ i åtanke.
– Ergogruppens förslag utgår i stort sett från två scenarier: antingen nedläggning eller en total omvandlig av Ergo. Ett alternativ vi ser är att Uppsala studentkår fortfarande står kvar som huvudman för tidningen.

Ni föreslår också, som möjligt alternativ, att Ergo helt övergår till digital distribution?
– Ja, men det finns även andra alternativ och mellanvägar.

Arvid Hedén Gynnå ser ingen konflikt i att det finns två olika förslag:
– Jag är inte låst till någon modell. Målet är ju att vi i kåren kan jobba tillsammans med utredningen, säger han, och tillägger att arbetet ”måste gå snabbare” än vad representanterna i TU förespråkar.

Rikard Engblom säger:
– Hellre en lite försiktigare tidsplan än hafsigt utfört arbete. Det är ett brådskande ärende, men vi kan inte negligera demokratin för det. Ergogruppens förslag anser jag går runt både TU och kårfullmäktige. Ergo är fortfarande Uppsala studentkårs tidning, där fullmäktige är kårens högsta beslutande organ.

Finns det en framtid för Ergo?
– Ja, det tror jag absolut, säger Rikard Engblom.
– Ja. Jag tror de flesta som är aktiva vet att tidningen har en viktig funktion – att knyta ihop studentvärlden, säger Arvid Hedén Gynnå.

Ergo utgör 16 procent av Uppsala studentkårs nuvarande budget.


Annons

Annons

SÅ HÄR SER DET UT PÅ ANDRA STUDENTTIDNINGAR

Spionen, tidningen för studenter och anställda vid Göteborgs universitet, drivs som en ideell förening – Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer. Spionen finansieras genom att universitetet köper en prenumeration för studenter och anställda. Det ger en intäkt på 1,8 miljoner kronor/år. Annonsintäkter tillkommer.

Lundagård, tidningen för Lunds studenter, ägs av Lunds universitets studentkårer. Finansieringen ser ut så här: 50 procent annonsintäkter, 12 procent presstöd från kårerna (10 kr per år och helårsstudent) 30 procent prenumeration från universitetet till dess anställda. 8 procent övrigt (informationssida från universitetet, 20 000 kr/ nummer och några enskilda prenumerationer).

Vertex, Umeås studenttidning, drivs som aktiebolag. Den ges ut av Kårmedia Umeå AB, som ägs av Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår. Kårmedia Umeå har ett avtal med Umeå universitet, ersättningen är för närvarande 500 000 kr/år. Men huvudintäkterna för Vertex är ”vanliga” intäkter från betalande annonsörer, cirka 1 000 000 kr/år.

Gaudeamus ägs av Stockholms universitets studentkår, och går ut till alla inskrivna studenter. Från universitetet får kåren 1,8 miljoner kronor per år som, tillsammans med några hundra tusen i annonsintäkter, ska täcka tidningens alla kostnader. Från och med denna höst ges tidningen ut endast 6 ggr/år, istället för 8 ggr, bland annat på grund av att universitetet inte gått med på att höja summan sedan 2009 – trots att upplagan ökat.

Lösnummer, Örebros studenttidning, ägs av Örebro studentkår. Inkomstkällor är annonsering, föreningsbidrag från Ung Media samt bidrag för studiecirklar hos Kulturens. Tidigare har Örebro universitet tecknat stödprenumerationer för 140 000 kronor per år, men det sades upp innan sommaren.

Läs mer

2024-05-16 08:34
Under tisdagen har studenter slagit läger utanför flera svenska och europeiska universitet med anledning av Israel…
2024-05-15 11:06
Försommaren är närvarande när det är dags för årets konstituerande fullmäktige, som äger rum i Universitetsaulan den 14…
2024-05-07 10:05
Alkohol är särskilt skadligt för den unga hjärnan, enligt den nya rapporten “Alkohol och hjärnan”, vilket rimmar illa…