Studenter med utländska betyg missgynnas

Efter att ha bott 3 år i Österrike, studerat en kandidat i etnologi vid Wiens Universitet och lärt sig flytande tyska söker sig Sanna Wännström tillbaka till Sverige. Hon vill läsa mastersprogrammet i ABM (ett program som ger teoretiska och praktiska kunskaper för arbete inom arkiv, bibliotek och museer, reds anm.) vid Uppsala Universitet. Men trots att Sanna fått flest ettor i sitt slutbetyg ”mit Aufzeichnung bestanden”– det högsta betyg en kan få ifrån Wiens Universitet – får hon sommaren 2014 beskedet att hon inte kommit in.
– Det kanske låter förmötet men jag trodde verkligen jag skulle komma in. Jag viste ju att jag hade en mycket bra kandidatexamen, säger Sanna.

Efter att ha ringt runt och mejlat flera olika personer på bland annat antagningsenheten vid Uppsala Universitet får Sanna till slut reda på varför hon inte antagits trots sina höga betyg. Sannas utländska universitetsbetyg går inte att omvandla till något annat än G i den svenska betygsskalan IG-VG och vid antagningen till mastersprogrammet i ABM – liksom många andra mastersprogram – är tidigare akademiska betyg av betydelse.
– Jag kände mig fruktansvärt frustrerad och orättvist behandlad. För mig finns det i alla fall en bild av att man i Sverige uppmuntrar till utlandsstudier.

Enligt Cecilia Marklund, enhetschef på antagningsenheten vid Uppsala universitet, är anledningen till att det inte går att omvandla utländska universitetsbetyg helt enkelt att det finns för många betygssystem.
– Till och med inom Uppsala universitet har vi svårt att enas kring en och samma betygsskala så om vi ser till hela världen och alla världens universitet, ja då är det en omöjlig uppgift, säger hon.

Men Sanna Wännström tycker ändå att det är märkligt att studenter först uppmuntras till studier utomlands och sedan inte kan tillgodoräkna sig betygen i Sverige. Framförallt när det kommer till studier inom Europa där samarbeten så som Bolognaprocessen (se faktaruta) tagits fram just för att möjliggöra rörlighet mellan Europiska universitet.
– Om vi ska använda oss av Bolognaprocessen och ha studerandemobilitet inom Europa borde en förutsättning vara att studenter oavsett utländska universitetsbetyg har samma möjlighet att bli antagna till vidare utbildning i Sverige, säger hon.

Cecilia Marklund, vid antagningsenheten, berättar att det pågår ett arbete inom EU med att ta fram och enas kring en och samma betygsskala, men varnar för att detta skulle kunna leda till en annan sorts orättvisa vad gäller bedömning av studenters prestation.
– Det finns en anledning till att olika lärosäten och program vill ha olika betygsskalor, säger Cecilia Marklund, som menar att lärosäten idag vill använda sig av sina specifika betygsskalor för att bäst kunna visa på studenters förmågor i de ämnen som lärs ut där.

Sanna Wännström kom till slut in som reserv på masterprogrammet i ABM, men berättar att det var en orolig sommar då hon mådde väldigt dåligt.
–Jag pluggade väldigt mycket under min kandidat och lärde mig ett helt nytt språk. Man ska inte straffas för att man är ambitiös, säger Sanna och fortsätter:
– Att läsa utomlands är en bra upplevelse, det vidgar ens vyer och är en chans att se världen. Men det är viktigt att se till så att de som läser utomlands inte får det svårare vid vidare studier.