Guide till högskolepolitiken
Studiemedel
Idag ligger studiemedlet på 9 004 kronor i månaden, varav 2 820 är bidrag. I förhållande till prisbasbeloppet har summan ökat ständigt sedan studiestöd infördes. Trots detta rapporterar Sveriges förenade studentkårer i sin årliga budget att den genomsnittliga högskolestudenten fortfarande går back 849 kronor varje månad. Regeringen föreslog i början av 2014 en sänkning av bidragsdelen, vilket drogs tillbaka efter protester bland annat från studentrörelsen.Vad vill partierna göra med nivån?
Socialdemokraterna: ”Vår utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan extraarbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi höjde bidragsdelen och låste fast den vid 34 procent. Den moderatledda regeringen har sedan dess minskat bidragsdelen, vilket vi tycker är fel.”
Moderaterna vill höja lånedelen av studiemedlet med 1 000 kronor per studiemånad.
Miljöpartiet vill anslå finansiering för en höjning av bidragsdelen med 300 kronor från 2017.
Folkpartiet vill höja studiemedlet med 1 000 kronor från och med 2015.
Centerpartiet tycker att det ligger på bra nivåer idag. Det finns andra grupper som är mer prioriterade för att höjas och det är till exempel studenter med barn.
Sverigedemokraterna har idag inte föreslagit någon förändring av vare sig lån- eller bidragsnivån. ”Dock har vi valt att reservera oss i frågan om åldersavskrivningen för nya studielåntagare detta då vi vill utreda konsekvenserna av att äldre personer avstår fortbilda, vidareutbilda eller omutbilda sig.”
vänsterpartiet vill höja med 1 000 kronor: bidraget med 650 och lånet med 350 kronor i månaden.
Kristdemokraterna vill se en höjning av studielånet så att studiemedlen blir cirka 1 000 kronor högre per månad från och med januari 2015. Bidragsdelen ska kvarstå vid dagens belopp.
Feministiskt initiativ vill att det nuvarande studiefinansieringssystemet på sikt ersätts med studielön och ska verka för att likställa studiemedelssystemet med arbete i förhållande till sociala trygghetssystem (för att underlätta för föräldraskap och studier till exempel).
nbsp;
Högskoleplatser
Intresset för att studera vidare är rekordstort, men kapaciteten att ta emot studenterna har minskat. Utbildningsdepartementets rapport från 2013 visar en minskning på 16 184 studenter sedan 2011. I Uppsala har man de senaste åren på grund av minskade anslag varit tvungna att dra ner drygt 400 studieplatser.Vill partierna utöka antalet?
Socialdemokraterna vill utöka med 28 500 nya utbildningsplatser på universitet, högskola och yrkeshögskola, varav 19 500 på universitet och högskola och 9 000 på Yrkeshögskola, med fokus på bristutbildningar.
Moderaterna vill utöka antalet högskoleplatser med 10 000 stycken under nästa mandatperiod.
Miljöpartiet vill utöka med 10 300 utbildningsplatser samt ytterligare 1 000 på läkarutbildningen.
Folkpartiet föreslår 10 000 ytterligare platser. Främst (9 000 av platserna) för lärare och förskolelärare.
Centerpartiet: ”Det har aldrig funnit så mycket platser som under alliansens tid vid makten men om det finns ett behov av fler platser är vi givetvis beredda att höja det.”
Sverigedemokraterna: ”I vår budget anslår vi en satsning som innebär 5 000 nya platser inom yrkeshögskolans regi, samt 5 000 nya platser inom Komvux.”
Vänsterpartiet vill utöka med 10 000 platser tills 2018 och ytterligare 2 000 platser per år (som är budgeterade för)
Kristdemokraterna: ”För att öka antalet studieplatser vill Kristdemokraterna öka anslagen till universitet och högskolor. Dessa platser ser vi i första hand fördelas till utbildningar inom bristyrken på arbetsmarknaden.”
Feministiskt initiativ: nbsp; ”Vi har tyvärr inte hunnit ta fram hur många högskoleplatser som behövs, men vi vill helt klart återinföra de som skurits ner och tillföra fler.”
nbsp;
Studieavgifter
Studenter från länder utanför EU, EES och Schweiz har sedan 2011 varit tvungna att betala avgift vid svenska universitet. Detta ledde till att antalet utomeuropeiska sökande sjönk med nästan 80 procent. Regeringens argument för reformen har varit att Sverige ska konkurrera med kvalitet snarare än gratis utbildning. I Uppsala kunde man 2013 notera en liten uppgång sedan det stora tappet. Men man är ännu inte i närheten av att nå tidigare nivåer av tredjelandsstudenter. Vill partierna ha kvar avgifterna?
Socialdemokraterna: Nej, S vill återinföra avgiftsfri utbildning för utomeuropeiska studenter, men på sikt.
Moderaterna: Ja
Miljöpartiet: Nej
Folkpartiet: Ja
Centerpartiet: Nej
Sverigedemokraterna: Ja.
Vänsterpartiet: Nej
Kristdemokraterna: Ja
Feministiskt initiativ: Nej
Vilken är er viktigaste högskolepolitiska fråga?
Socialdemokraterna: ”Vi vill ge fler möjlighet att gå vidare till högre utbildning genom att utöka antalet platser, förbättra kvaliteten i utbildningarna och skapa större arbetsmarknadsanknytning genom att se till att alla studenter som läser ett program har minst ett moment i utbildningen där de har kontakt med potentiella framtida arbetsgivare.”
Moderaterna: ”Vi vill öka genomströmningen och stärka kopplingen till arbetsmarknaden för att fler ska bli klara i tid och få ett jobb efter avslutade studier.”
Miljöpartiet: Kvalitetssatsningar i den högre utbildningen.
Folkpartiet: ”Att möta behov inom framtida bristyrken samtidigt som vi vill uppnå en hög kvalitet så att våra studenter kan söka sig ut i arbetslivet med hög kompetens och att våra forskare kan fortsätta ligga i framkant i världen.”
Centerpartiet: ”Att bibehålla Sveriges topposition och hänga på med ny teknik och globaliseringen som sker. Sverige ska vara med och leda utvecklingen för en bättre högre utbildning som andas kvalitet.”
Sverigedemokraterna: ”Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar arbetsmarknadens behov och avsätter därefter medel till lärosäten som anordnar de av marknaden efterfrågade utbildningarna. Detta matchningsarbete har visat sig vara mycket effektivt Myndigheten har aviserat att den har organisatorisk kapacitet att bygga ut verksamheten, men givet dagens anslagsnivåer saknas resurser till detta. Sverigedemokraterna höjer därför dessa anslag.”
Vänsterpartiet: ”Att höjningen av studiemedlet ska inkludera en höjning av bidragsdelen. Att upprätthålla en hög nivå på bidragsdelen är viktigt för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.”
Kristdemokraterna: ”Att stärka akademins autonomi. En hög grad av självständighet är förutsättningen för att högskolor och universitet ska klara av flexibiliteten utifrån uppkomna behov och kunna möta en allt större internationell konkurrens.”
Feministiskt initiativ: ”Att verka för en total översyn av resurstilldelningssystemet ur ett könsmaktsperspektiv och säkra en hög kvalitetsnivå i den högre utbildningen genom att låta genus- funktionalitets- hbtq- och antirasistiska perspektiv genomsyra utbildningen.”
